rutat

det har tagit mig lite mer än halva livet att lära känna mig själv. bättre sent än aldrig.

idag såg jag sambandet efter ett löjligt mail från en kollega. jag mår alltid dåligt när jag har mens. jag finner ingen ro i kroppen, allt känns fel och allt är inte bra nog. jag känner mig ful, fet och oduglig. minsta lilla snedsteg och hela värden rasar. ett ord med otydlig klang o jag känner mig avvisad. jag ransakar mig själv och aldrig är det jag finner bra. jag saknar ihjäl mig men jag vet inte efter vad. jag vill bara bädda ner mig och sova i 3.5 dagar. ostimulerad.

varför känner jag så här? det är som om jag förvandlas till den olyckligaste själen på jorden.

oro måste vara en av de värsta känslorna.

annars är jag som skylten nedan. för jag kan inte vara 100 % på jobbet, hemma och som vän. men det är ju bara två som räknas här i livet. nu pyssla lite, inte visste jag att ståltråd kunde vara så romantiskt en onsdag

gör om, gör inte nödvändigtvis rätt

ibland vill jag bara börja om från början

lycka!

idag har visat sig vara en väldigt bra dag. mina fina pelargonier har flyttat in i krukor. min kakburk är fylld med nybakta madelbiscotti och jag har hittat precis vad jag har letat efter!

daniel o jag åkte iväg till mammas jobb förut för att titta på två arkitekthurtsar till vardagsrummet, tyvärr vad de för djupa med bara den minsta sortens låda så vi skippade dem, istället han jag med allt ovan och dessutom slösurf på odla.nu. och det var där jag via balkongliv fann krukhållaren med stor K. ska bara bestämma vilken färg vi ska ha och ta reda på lite mått. sen smäller det ute på balkongen.

så, nu är det dags att jobba lite. imorgon håller jag stort föredrag på jobbet.

mina smultron och jag

i ett nötskal

igår tog jag med mig daniel till kistamässan för att gå på rum & trädgårdsmässan i hopp om att finna smarta balkonglådor. mässan var sådär men jag kommer hem med 2x3 olika pelagonier från sune trygg handelsträdgård att ta hand om. en så ny att det inte går att hitta någon information om den alls, min absoluta favvo, zonalpelargonen claudette. nästa gång blir det en stor mårbacka också, men jag börjar med dessa små miniatyrer.

nu återstår bara att ta reda på hur jag ska ta hand om dem, jag har absolut inte den blekaste. men som tur är, är alla hjälpsamma på odla.nu. me like. kommer säkert få en massa tips på kursen jag ska gå hos rosendal i början av juni.

jag känner verkligen för en sommar hemma med kvällssol på balkongen och lata dagar i solen. italien någon gång under hösten , lagom till vinskörden men inte samtidigt som svärfar och svärmor2. dem vill jag inte dela lägenheten med ;)

tjolla hopp. nu ska jag väcka daniel så att vi kan komma iväg för att kolla på hurtsar till vardagsrummet.

god söndag

as we speak

jag drömmer om att gå upp riktigt tidigt och se solen gå upp över havet. det var för tok för länge sedan jag hade en sån början på en dag.

annat i behovet är en tvättkorg från afroart

mina smultronplantor är på väg upp, samma sak med habaneros och chilifrön medtagna från egypten. det finns hopp om liv

de är som världens bästa parodi på sig själva, helt underbara!

müsli

jag är verkligen så less på det här grå, den totala orkeslösheten jag känner. inget är så roligt som det brukar vara. inget jag alltid gör görs. jag vet att jag skulle må otroligt bra av att komma iväg till gymmet och köra några pass eller springa nån timme på bandet. jag vet också att jag verkligen skulle må bra av att ringa några vänner och bjuda över dem på middag och nybakt. jag vet att jag har ett par saker jag verkligen skulle vilja få upp från källaren samtidigt som det finns saker här uppe som verkligen bör åka ner. jag vet att jag behöver planera något roligt samtidigt som jag har både en parisresa och en middag med mina underbara mostrar, kusiner och mamma att fixa. jag har en balkong som bara snuddat vid min tanke, men jag förmår mig inte

ändå är jag komplett när han och jag går till vårt stammis café varje lördagsförmiddag ca. 20 minuter efter frukostintag